|
|
|
|
|
|
|
|
|
Hagas tydligaste synliga spår härrör från 1700-talet - i Ulriksdal är det snarare 1600-talet som möter besökarens blick. Slottsmiljön har förnyats och förändrats, men grunden hör hemma i stormaktstidens Sverige. Där Haga vänder sig utåt och vill förenas med kringliggande landskap och natur, är Ulriksdal sprunget ur en tid då naturen skulle tämjas. Barockparkens raka linjer och räta vinklar ger här talande vittnesbörd. Det var en adelsman, Jacob De la Gardie, som byggde slottet 1639-44. Byggherrens nära band till kungahuset framgår av att det var härifrån som drottning Kristinas storståtliga kröningsprocession tågade mot Stockholm 1650. Kröningsekipaget är återskapat i slottets stallbyggnad. Sedermera övergick slottet i kunglig ägo.  Ulriksdal, när det ännu hette Jakobsdal. Parkanläggningen formades under 1600-talets andra hälft, men av de märkliga anläggningarna - den stora "Grottan", Andromedaklippan, Mons Mariae - finns nu endast antydningar kvar. Till de äldre parkbyggnaderna hör Orangeriet, som på senare år förvandats till ett skulpurmuseum, där svenska skulptörer från 1700- och 1800-talen dominerar. Huvudparten av de nuvarande planteringarna tillkom under Gustav VI Adolfs tid, på 1930-talet. Knappt urskiljbara är spåren efter en mindre engelsk parkanläggning. Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika vistades gärna på Ulriksdal, och det var under deras tid som det gamla Beridarehuset byggdes om till teater. Under Gustav III:s tid blomstrade teaterkulturen. Här uruppförde Joseph Martin Kraus sin opera Proserpin, här dansade den franske dansmästaren Louis Gallodier. Banden med Gustav III:s Haga var livaktiga. I sen tid har teatern åter väckts till liv och ställts i ordning och är platsen för mångahanda musikevenemang. Slottet genomgick redan tidigt flera påkostade ombyggnader. Dess nuvarande yttre utseende härrör från 1700-talets mitt. Men dess inre har förändrats. Precis som är fallet med barockparken och teatern har slottet genomlidit nedgångsperioder. Med Karl XV, vid mitten av 1800-talet, väcktes emellertid åter intresset för Ulriksdal. Slottets salar gavs nu en historieromantisk utstyrsel. Många av de fantasifulla villorna som ligger inbäddade i skogspartierna runt slottet uppfördes under hans tid. Till slottets särart hör också något så ovanligt som en sentida kunglig inredning. Carl Malmsten iordningställde bland annat slottets vardagsrum. 
|