Stockholm den 19 maj 2008
Haga-Brunnsvikens vänner

Stockholms stadsbyggnadsnämnd
Registraturen
Box 8314
104 20 Stockholm

Yttrande över förslag till Översiktsplan för Stockholms del av Nationalstadsparken (utställningshandling – mars 2008)

Haga-Brunnsvikens vänner har yttrat sig över det översiktsplaneförslag som var föremål för samråd under år 2006. I vårt samrådsyttrande framhöll vi att översiktsplanen tydligare måste visa att lagskyddet, även villkoret att ny bebyggelse, nya anläggningar och andra åtgärder inte får göra intrång i parklandskap och naturmiljö, gäller fullt ut inom hela Nationalstadsparken och inte, som många skrivningar i textdelen antydde, endast inom de delar som på kartan benämns som ”parklandskap och naturmiljö”.

Det nu utställda förslaget är en bearbetning av samrådsförslaget. Bearbetningen medför klara förbättringar. De delar av parken som anges vara ”mer bebyggda och anlagda områden” har blivit något mindre men framför allt betonas skyddsintresset inom dessa områden tydligare.

En demokratisk och pålitlig beslutsprocess

Under rubriken Förändringar prövas genom detaljplanering skriver planförfattaren att:

Då översiktsplanen inte ger tillräcklig vägledning, ska detaljplaneringen grundas på ett program. I vissa fall kan programmet behöva samlat belysa utvecklingsbehov och värden inom ett större område, för att ge en önskvärd helhet för att bedöma enskilda projekt. I samtliga områden behöver den befintliga naturmiljön och kulturmiljön ägnas särskild uppmärksamhet vid förändringar. (sid 27)

Det är mot bakgrund av vår erfarenhet som lekmän, som för en ideell förening skall yttra oss över kommunens planer, som vi i vårt samrådsyttrande framför liknande synpunkter:

Vikten av noggranna landskapsanalyser måste behandlas i översiktsplanen. Om lokala landskapsanalyser med värdekartor och riktlinjer läggs fast redan i översiktsplanen kan de förväntas få en självständig och styrande effekt. Om översiktsplanen endast anger behovet av landskapsanalyser som underlag i detaljplanearbetet måste den samtidigt ange formerna för landskapsanalysens behandling i det efterföljande planarbetet. Erfarenheterna från Albano- och Husarviksplaneringen manar till eftertanke. Till utgångspunkterna för stadens program för planering hörde där utmärkta landskapsanalyser som behandlade möjligheter och begränsningar för ny bebyggelse samt förslag till aspekter att beakta i planeringen. I båda fallen omnämns utredningarna i planhandlingarna men viktiga aspekter i utredningarna åsidosattes sedan helt, utan kommentarer, i det efterföljande planarbetet.

Det är viktigt att planfrågan för Nationalstadsparken behandlas som en helhet. Det är också viktigt att medborgarna ges en möjlighet att bedöma förslaget i ett helhetsperspektiv. Vi förstår att översiktsplanen inte kan ge en tillräckligt noggrann analys och beskrivning av parkens värden i alla dess delar inför alla tänkbara beslut om förändringar. Det är därför desto viktigare att översiktsplanen kompletteras med ett avsnitt som mer utförligt formulerar krav på kunskapsuppbyggnad och kunskapsöverföring i och mellan arbetet med olika planer och program i beslutsprocessen.

För Haga-Brunnsvikens vänner
Märtha Angert Lilliestråle
ordförande