|
|
|
Stockholm den 3 november 2006
Stockholms stadsbyggnadskontor
Strategiska avdelningen
Box 8314
104 20 Stockholm
Samrådsyttrande över förslag till översiktsplan
för stockholmsdelen av Nationalstadsparken (SBK 2006:1)
Stadsbyggnadskontoret har inbjudit till samråd över förslag
till översiktsplan för stockholmsdelen av Nationalstadsparken.
Samrådet skall leda fram till ett bättre beslutsunderlag innan
stadsbyggnadsnämnden tar ställning till hur översiktsplanen
slutligt skall utformas.
Lagskyddet gäller fullt ut inom hela Nationalstadsparken
Nationalstadsparken är med hänsyn till sina natur- och kulturvärden
i sin helhet av riksintresse. Ny bebyggelse och nya anläggningar
får här komma till stånd och andra åtgärder
vidtas endast om det kan ske utan intrång i parklandskap eller naturmiljö
och utan att det historiska landskapets natur- och kulturvärden i
övrigt skadas, (Miljöbalken 4 kap.7§). Samrådsförslagets
plankarta visar en gräns mellan de delar av Nationalstadsparken som
i förslaget benämns som parklandskap och naturmiljöer och
de delar som benämns som mer bebyggda och anlagda områden.
I de domar där Regeringsrätten lagenlighetsprövat detaljplaner
inom Nationalstadsparken har områdenas karaktär som parklandskap
och naturmiljö respektive tidigare exploaterat område haft
stor betydelse. Tanken med uppdelningen av Nationalstadsparken i de två
områdeskaraktärerna tycks vara att benämningen mer bebyggda
och anlagda områden skall upphäva eller inskränka vikten
av villkoret att ny bebyggelse, nya anläggningar och andra åtgärder
inte får göra intrång i parklandskap eller naturmiljö.
De tidigare bebyggda och anlagda områdena skall enligt översiktsplanen
utan hinder av intrångsrekvisitet kunna förändras och
kompletteras med ny bebyggelse och nya anläggningar och utvecklas
med hänsyn till förändrade behov och förutsättningar.
Lagskyddet gäller givetvis fullt ut inom hela Nationalstadsparken
och inte, som samrådsförslagets författare antyder, endast
inom de delar som på plankartan anges vara områden som skyddas
som naturmiljöer och parklandskap.
Angränsande program om Nationalstadsparken
En nationalstadspark är ett riksintresse som har stor betydelse för
det nationella kulturarvet, för en tätorts eller tätortsregions
ekologi och för människors rekreation. Översiktsplanen
skall ge vägledning när det gäller framtida beslut som
berör riksintresset.
Arbetet med översiktsplanen har pågått parallellt med
två andra projekt om Nationalstadsparken.
– Länsstyrelsens program för förvaltning, skötsel
och utveckling av Nationalstadsparken.
– Kungliga Djurgårdens Förvaltnings skötselplan
för Nationalstadsparken.
I översiktsplanen och Länsstyrelsens program beskrivs Nationalstadsparkens
unika kultur-, natur- och rekreationsvärden övergripande för
hela parken. I översiktsplanen beskrivs de även något
närmare för tio delområden. Djurgårdsförvaltningens
skötselplan delar in Nationalstadsparken i 26 storområden och
145 skötselområden. För storområdena beskrivs och
värderas deras kultur-, natur- och rekreationsvärden. För
skötselområdena beskrivs främst de biologiskt värdefulla
biotoperna och åtgärder som bidrar till att dessa bibehålls
eller utvecklas positivt.
Endast Länsstyrelsens program innehåller värdekartor som
illustrerar kultur-, natur- och rekreationsvärdenas uttryck i parken.
Nedan visas tre av dessa värdekartor över Norra Djurgården.
Den fjärde kartan visar översiktsplanens avgränsning av
”mer bebyggda och anlagda områden” på Norra Djurgården
Kungligt inflytande, nutid: Det kungliga infly-tandet har präglat
Nationalstadsparken sedan mitten av 1400-talet. Detta har varit en starkt
bidra-gande orsak till att ett vidsträckt område med stora
natur-, kultur- och rekreationsvärden bevaratts i direkt anslutning
till staden.
Biologisk mångfald, nutid: Djur- och växtlivet, med
ett stort antal sällsynta arter i Nationalstadsparken, kan betraktas
som ett biologiskt kulturarv som speglar olika tiders idéer och
ideal. Den biologiska mångfaldens främsta värden i parken
är ur både ett regionalt och nationellt perspektiv knutna till
ek och andra ädla lövträd.
Hälsa och motion, nutid: Inom nationalstadsparken finns en mängd
anläggningar för idrott och motion. Parken inbjuder också
till ett rikt och varierat friluftsliv genom den skiftande naturen och
landskapet. Här finns bland annat flera parker, skogar, betesmarker,
kolonilotter, stränder och vatten.
Forskning/utbildning:
Nutid: Kartbilden visar museer, forsknings- och utbildningsinstitutioner
längs Roslagsvägen. Husen ligger fritt placerade i ett öppet
landskap.
Framtid: Bilden visar även översiktsplanens av-gränsning
av ”bebyggda och anlagda områden ”. Dessa zoner skall
enligt planen kunna ”utvecklas inom lagskyddets ram” och ”få
större inslag av service, bostäder, kultur och idrottsanläggningar.”
Den nya gränsens innebörd måste ändras
Av kartbilderna framgår att husen i de ”mer bebyggda och anlagda
områdena” i själva verket ligger fritt placerade i ett
öppet landskap med stora natur-, kultur- och rekreationsvärden.
Den biologiska mångfaldens kärnområde i Nationalstadsparken,
med ek och andra ädla lövträd, sträcker sig långt
in mellan byggnaderna.
Den nya gränsens innebörd måste ändras. Det finns
en uppenbar konflikt mellan Nationalstadsparkens riksintresse och de exploateringsintressen
översiktsplanens författare i stor utsträckning synes värna
om. Om man jämför bilden som visar översiktsplanens avgränsning
av mer bebyggda och anlagda områdena med Länsstyrelsens värdekartor
får man en uppfattning om konfliktpunkternas orsak och läge
i parken.
Lösningen är inte att sopa konflikten under mattan. Lagskyddet,
även villkoret att ny bebyggelse, nya anläggningar och andra
åtgärder inte får göra intrång i parklandskap
eller naturmiljö, gäller hela nationalstadsparken inte bara
de delar som benämns ”parklandskap och naturmiljö”.
Lösningen måste vara att fördjupa analysen av Nationalstadsparkens
värden inom de avgränsade ”mer bebyggda och anlagda områdena”
och illustrera deras faktiska lokala uttryck i tydliga och noggrannna
värdekartor, på samma sätt som länsstyrelsen gjort
i sitt program för hela parken men inte lika övergripande som
där. En sådan analys skulle svara mot förväntningarna
i regeringens proposition 1994/95:3, Nationalstadsparken Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården:
”Både statliga myndigheter och kommunerna har goda kunskaper
om de områden det gäller och hur de bör avgränsas
i detalj. Sådana avgränsningar sker lämpligen i samband
med den vidare översiktsplaneringen enligt PBL. Det är först
i samband därmed som det är möjligt att beakta de lokala
förutsättningarna på sådant sätt att mer preciserade
gränser kan bestämmas med utgångspunkt från bestämmelsernas
syfte” (s.42).
Vikten av noggranna landskapsanalyser måste behandlas i översiktsplanen.
Om lokala landskapsanalyser med värdekartor och riktlinjer läggs
fast redan i översiktsplanen kan de förväntas få
en självständig och styrande effekt. Om översiktsplanen
endast anger behovet av landskapsanalyser som underlag i detaljplanearbetet
måste den samtidigt ange formerna för landskapsanalysens behandling
i det efterföljande planarbetet. Erfarenheterna från Albano-
och Husarviksplaneringen manar till eftertanke. Till utgångspunkterna
för stadens program för planering hörde där utmärkta
landskapsanalyser som behandlade möjligheter och begränsningar
för ny bebyggelse samt förslag till aspekter att beakta i planeringen.
I båda fallen omnämns utredningarna i planhandlingarna men
viktiga aspekter i utredningarna åsidosattes sedan helt, utan kommentarer,
i det efterföljande planarbetet.
Gränsen kan ha ytterligare en praktisk betydelse. Den kan vara vägledande
för samordningen av det fortsatta arbetet med kommunens översiktsplan
och Djurgårdsförvaltningens skötselplan där den senare
framför allt handlar om skötsel och vård av landskap som
än i dag präglas av kungligt inflytande där stora natur-,
kultur- och rekreationsvärden bevarats. I översiktsplanen är
större delen av natur- och parklandskapet mellan Brunnsviken och
Roslagsvägen klassat som ”mer bebyggt och anlagt område”.
Oavsett om begreppet avser att definiera ett område, som skall kunna
utvecklas med hänsyn till förändrade behov och förutsättningar
eller ett konfliktområde, där det behövs ytterligare landskapsanalyser
som behandlar möjligheter och begränsningar för ny bebyggelse,
bör Brunnsvikens strandområden klassas som ”naturmiljöer
och parklandskap”. I norr gäller det hela Bergianska trädgården.
Enligt Länsstyrelsens värdekartor och Djurgårdsförvaltningens
skötselplan är trädgården ett mycket naturskönt
och attraktivt målområde i Nationalstadsparken med såväl
en handelsträdgård och en park- och trädgårdsanläggning
av internationell klass. Området förvaltas av Bergianska stiftelsen,
Fastighetsverket och Stockholms universitet och sköts enligt en detaljerad
och helt ny utvecklings- och vårdplan. I söder gäller
det hela Bellevueområdet som ägs av Stockholms stad där
staden i miljökonsekvensbeskrivningen som ingår i detaljplanen
för Norra Länken (Dp 2000-12936-54) konstaterar att områdets
värden delvis förvanskats och att: ”det är markägarens,
Stockholms stads, ambition att ta ett helhetsgrepp på gestaltningen
av parken så att dess kulturhistoriska värden bevaras eller
återskapas” (sid 109). Det är viktigt att stadens ambition
dokumenteras även i översiktplanen och förverkligas i samband
med ombyggnaden av Norrtull.
Det sammantagna arbetet med kommunens översiktsplan, Länsstyrelsens
program och Djurgårdsförvaltningens skötselplan imponerar.
Ett lyhört samarbete mellan författarna till dessa planer lovar
ett resultat som för arbetet med att värna, vårda och
utveckla Nationalstadsparken ett stort steg framåt.
För Haga-Brunnsvikens vänner
Lars Sundström
ordförande
|