Yttrande över rapporten Gemensamma planeringsförutsättningar för Norra Stations-, KI- och KS-området, november 2004

Rapporten beskriver den vision och de förutsättningar som Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns landsting, Karolinska Institutet och Akademiska hus tillsammans tagit fram när det gäller framtida utveckling av Norra Stations-, och KI/KS-området. Dess främsta syfte är att tjäna som underlag för programsamråd enligt PBL avseende kommande detaljplaner.

Rapporten består av tre huvuddelar. I det första avsnittet beskrivs i allmänna ordalag visionen av den "globala staden", och de speciella möjligheter att förverkliga denna som platsen för den nya stadsdelen rymmer i mötet mellan innerstaden, de vetenskapliga institutionerna, stadens infrastruktur och Nationalstadsparken. I avsnittet två behandlas de infrastrukturfrågor som är av avgörande betydelse för områdets framtida utveckling. I avsnitt tre redovisas utgångspunkter som föreslås gälla som program för fortsatt detaljplanering. Programmet innehåller två illustrerande exempel på möjliga stadsmönster, en övergripande miljöbedömning samt en redovisning av en tänkbar utbyggnadsordning.

Grundläggande infrastruktur

De grundläggande infrastrukturfrågorna som behandlas i avsnitt två är:
- Tunnelförläggning av Norra länken och Värtabanan.
- Nya spår för kollektivtrafik.
- Sjukhus och universitet i staden.

När det gäller tunnelförläggningen av Norra Länken och Värtabanan innehåller programunderlaget förslag avseende väg- och spårlägen och detaljerade typsektioner för olika plansituationer. Programunderlaget tar ej upp en viktig aspekt nämligen behovet av att stärka kollektivstråket Norra station - Albano - Husarviken - Värtan - Lidingö. Detta skulle kunna åstadkommas genom dubbelspår som läggs i en tunnel vilken även löser den funktion Norra länken avses skapa för biltrafiken. Därmed skulle Värtajärnvägen i ytläge kunna läggas ned och godstransporten samsas med kollektivtrafiken. Olika kopplingar med tunnelbanan och citybanan bör utredas, liksom lämpliga målpunkter för spåren (t.ex. Centralstationen eller Solna Centrum och vidare koppling till snabbspårvägen).

Programunderlaget redovisar ett läge för den planerade Citybanan och förlängning av tunnelbanan från Odenplan till den nya stadsdelen samt studier av hur ett nytt universitetssjukhus, starkt integrerat med KI, kan samordnas med Vasastadens stadsstruktur med stadskvarter, stadsgator och en ny tunnelbanestation. Ett på motsvarande sätt integrerat samband mellan den nya stadsdelen och de omgivande natur- och friluftsområdena i Karlberg, Haga, Bellevue och Norra Djurgården nämns över huvud taget inte som en självständig, grundläggande planförutsättning för områdets utformning. Inte heller programmets stadsmönsterillustrationer redovisar ett sådant öst-västligt samband. Frågan tas upp först i den avslutande övergripande miljöbedömningen. Där framhålls att ”sambanden mellan de omgivande naturområdena och programområdet är svaga "och att "kommande detaljplaner och tillhörande miljökonsekvensbeskrivningar får redovisa utformningen av offentliga ytor samt hur grönstrukturfrågorna tillgodoses"(sid. 43)

Stadsstruktur och urbana kvaliteter

Under rubriken Stadsstruktur och urbana kvaliteter i rapportens tredje avsnitt anges tio utgångspunkter för stadsstrukturen:
Punkterna 1, 2 och 10 tar upp frågor om stenstadens front och Norra Stationsgatans roll som stadsrum. En ny stadsfront etableras. En ny Norrtullsplats utvecklas. Punkt 4 handlar om en ny Karolinska plan vid Solnavägen som skall förbättra kontakten mellan KI och KS. Punkterna 3, 5, 6 och 7 handlar om kvartersstrukturen i området. Punkterna 8 och 9 handlar om gatuförbindelserna norrut från Sankt Eriksgatan till KS.

I programförslaget kan man läsa att "den historiska staden är klart avläsbar med Stadsholmen i mitten och stenstaden på de omgivande malmarna. Tillsammans bildar detta en innerstad som ger Stockholm identitet och speciella kvaliteter" (sid. 26). En orsak är Stadsholmens och stenstadens tydliga fronter mot det omgivande landskapet.

Idag är innerstadens front mot Norra Stationsområdet tydlig men gränsområdet präglas av "övergivna terminalområden och trafik på E4/E20 och Värtabanan" och utgör "ett brett dike som alstrar betydande miljöstörningar och en kraftig barriär" mellan stenstaden och KI/KS- området (sid. 26 i programmet). Syftet med förslaget att i detaljplaneprogrammet ange att stenstadens front skall flyttas så att den istället bildar sidovägg mot Nationalstadsparken längs infarten till Norrtull är oklar men en tanke tycks vara att den nuvarande fronten inte kan anses vara förenlig med önskemålet att undanröja "diket" mellan stenstaden och institutionsområdena för KI och KS. I programmets två stadsmönsterillustrationer har Norra Stationsgatan inordnats som en stadsgata mellan slutna kvarter - stenstaden på den ena sidan och den nya stadsdelen på den andra sidan gatan.

Om området mellan stenstaden och den nya stadsdelen från Sankt Eriksgatan till Karlbergsvägen istället utformas som ett öst-västligt parkstråk av ungefär Tessinparkens bredd och dubbla längd blir mötet mellan stenstaden och den nya stadsdelen överblickbar och tydlig. Samtidigt kan ett viktigt öst-västligt samband upprättas mellan Norra Djurgårdens och Haga-Brunnsvikens park-, natur- och institutionsområden i öster, över stenstaden och den nya stadsdelen och fram till Karlberg och Ulvsundasjön i väster utan att programmets utgångspunkter för stadsdelens urbana kvaliteter åsidosätts. För att säkerställa en sådan utveckling måste programområdet utvidgas åt väster och de grundläggande planförutsättningar för områdets utformning även innefatta frågor om en ekologisk spridningsväg mellan Nationalstadsparken och naturområdena i Karlberg och Ulvsunda samt om nya gång- och cykelvägar över järnvägsområdet vid Karlberg.




Öst-västligt parkstråk mellan stenstaden och den nya stadsdelen med gång- och cykelvägar från Karlberg till Universitetet och Norra Djurgården i Nationalstadsparken.

Norrtull och Bellevueparken

I programområdets östra del är Norrtull en förmedlande länk till Brunnsvikens parkområden. Sankt Eriksgatans/Norra Stationsgatans och Sveavägens trafik möter idag Uppsalavägen mellan Norrtullsgatan och de gamla tullhusen. Platsen är nästintill omöjlig att passera till fots eller med cykel. I de två illustrationsplanerna ligger trafikkorsningen norr om tullhusen och ger därmed goda förutsättningar skapa ett sammanhängande parkstråk med gång- och cykelvägar över Norrtull till Haga-Brunnsviken. Det förutsätter dock att nuvarande stadsfront mellan Sankt Eriksgatan/Norra Stationsgatan och Sveaplan bibehålls. På Norrtullstomten (f.d. bensinstationstomten) höjs marken så att man här från parken kan blicka ut över Värtabanans spår mot Haga-Brunnsviken. Den nya parken kommer att bli ett mycket värdefull inslag i landskapet och bör omfatta hela nuvarande Norrtullstomten.

Bellevueparken strax öster om programområdet är en sorgligt skött klenod med unika möjligheter att bli en av Stockholms främsta parker och en värdig entré till det historiska parklandskapet kring Brunnsviken. Vi vill därför påminna om vad som sägs om Bellevueparken i den miljökonsekvensbeskrivning som ingår i Stockholms stads detaljplan för Norra Länken mellan Norrtull och Roslagstull (Dp 2000-12936-54). Sedan man där framhållit att dragningen av Värtabanan genom den Piperska parkanläggningen var mycket olycklig genom att den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen blev avskuren från Stallmästarholmen samt att även bollplanen och upplagsområdet på de gamla pelouserna mellan Bellevueberget och Stallmästarholmen, militära anläggningar från andra världskriget på Bellevueberget och naturingrepp för ett dagvattenmagasin bidrar till att områdets värden delvis förvanskats avslutas beskrivningen med en försäkran om att: "det är markägarens, Stockholms stads, ambition att ta ett helhetsgrepp på gestaltningen av parken så att dess kulturhistoriska värden bevaras eller återskapas" (sid 87). Det är viktigt att denna ambition förverkligas i samband med ombyggnaden av Norrtull.

Sammanfattning

Utgångspunkterna för det fortsatta detaljplanearbetet bör kompletteras eller ändras på följande punkter:

Det finns ett starkt behov av att stärka kollektivstråket Norra station - Albano - Husarviken - Värtan - Lidingö. En grundläggande planförutsättning bör vara dubbelspår i tunnel. En sådan löser även den funktion Norra länken avses skapa för biltrafiken. Därmed skulle Värtajärnvägen i ytläge kunna läggas ned och godstransporten samsas med kollektivtrafiken. Olika kopplingar med tunnelbanan och citybanan bör utredas, liksom lämpliga målpunkter för spåren (t.ex. Centralstationen eller Solna Centrum och vidare koppling till snabbspårvägen).

Ett integrerat samband mellan stenstaden, den nya stadsdelen och de omgivande natur- och friluftsområdena i Karlberg, Haga, Bellevue och Norra Djurgården skall vara en självständig, grundläggande planförutsättning för områdets utformning.

Programområdet bör utvidgas åt väster och de grundläggande planförutsättningarna bör även innefatta frågor om en ekologisk spridningsväg mellan Nationalstadsparken och naturområdena i Karlberg och Ulvsunda samt om nya gång- och cykelvägar över järnvägsområdet vid Karlberg.

Ingen av de två stadsstrukturillustrationerna bör vara bindande för det fortsatta detaljplanearbetet.

Nuvarande stadsfront mellan Sankt Eriksgatan/Norra Stationsgatan och Sveaplan bibehålls och den nya parkkullen på Norrtullstomten bör omfatta hela nuvarande tomt.

Bellevueparken skall upprustas i enlighet med den ambition som uttrycks i miljökonsekvensbeskrivningen i detaljplanen för Norra Länken.


För Haga-Brunnsvikens vänner

Lars Sundström

Peter Schantz