Hagabladet 4/2001
Hagabladet 3/2001
Hagabladet 2/2001
Hagabladet 1/2001
Hagabladet 4/2000
Hagabladet 3/2000
|
|
Hagabladet nr 4/2000 som PDF Acrobat-dokument:
Sidan 1 2 3 4
Sidan 5 6 7 8
Fyrbenta faror.
Dessa kossor visar sig vara något av en gemensam nämnare för innehållet i Hagabladet 4/2000. Teckning Barbro Lindgren, ur Mattias Sommar, 1965.
|
|
|
T I D N I
N G E N S I N N E H Å L L I H
U V U D S A K :
Sidorna 1, 2
och 3:
Norrtull - stadens gräns Av Carla Hedberg
Här möts staden och parken. Carla Hedberg beskriver Norrtulls
utveckling från 1600-talet och framåt. Ursprungligen en lantlig
tullport i stadens periferi, har platsen under det slutande 1900-talet
blivit föremål för ett intensifierat intresse, med planer
för storskaliga byggprojekt - alternativt som utrymme för grön
miljö.
Sidan 4:
Samma gamla gubbar. Samma gamla vägar. Av
Anna Jonsson
Dennispaketet är tillbaka. Namnet är nytt, men innehåll
och upphovsmän är de samma - som en part II till en dålig
skräckfilm. Denna vidräkning med vägprojekten kräver
nya grepp för Stockholms trafikknutar.
Sidorna 4 och 5:
Hagas diktare Av Torkel Stålmarck
Med familjens försörjning i åtanke fick Bellman idén att
få sin hustru Lovisa placerad som åldfru på det nya
slottet i Haga. Sålunda författade poeten en böneskrift
med Gustav III som adressat, där ärendet vävdes in i ett
natursvärmeri som prisade parkens behag. Detta är bakgrunden
till Fjäriln vingad syns på Haga.
Sidorna 6 och 7
Från Skara till Kräftriket Av Sven
Dyrendahl
Kräftriket är nu en del av Stockholms universitet. Men tegelbyggnaderna
tillkom för ett annat syfte. Sven Dyrendahl beskriver Veterinärhögskolans
historia, med början i Skara på 1700-talet. Efter en period
i Stockholms innerstad var skolan under större delen av 1900-talet
hemmahörig vid Brunnsviken.
Sidan 8: Brita Eldh till minne Av
Bengt Edlund
Carl Eldh lät uppföra den ateljé i Bellevueparken, som
nu bevaras som skulpturmuseum. Efter konstnärens död vårdade
dottern Brita samlingarna och byggnaden. Bengt Edlund tecknar hennes runa.
|
